Lletres: Kent. Lá¤ngesen Vi SáÂ¥gs.
I solen a¤r skolga?rden fylld av damm
Allting a¤r tomt, tyst, spegelblankt.
Jag gla¶mmer att vi gla¶mt allt om varann
Alla har vi fastnat hos na?n na?gonstans
som en ljudla¶s svartvit hallucination
var marken sedd uppifra?n bron
vi kisade mot kameran och log...
Vi viker oss pa? asfalten av skratt
Ingenting kan ra¶ra oss i natt
Ibland sa? da¶r jag litegrann
na¤r du halkar med din tunga pa? en
bokstav i mitt namn
som en ljudla¶s svartvit hallucination
var marken sedd uppifra?n bron
vi va¤nde oss mot kameran
och log...
som en ljudla¶s svartvit hallucination
var marken sedd uppifra?n bron
vi va¤nde oss mot kameran
och log...
Allting a¤r tomt, tyst, spegelblankt.
Jag gla¶mmer att vi gla¶mt allt om varann
Alla har vi fastnat hos na?n na?gonstans
som en ljudla¶s svartvit hallucination
var marken sedd uppifra?n bron
vi kisade mot kameran och log...
Vi viker oss pa? asfalten av skratt
Ingenting kan ra¶ra oss i natt
Ibland sa? da¶r jag litegrann
na¤r du halkar med din tunga pa? en
bokstav i mitt namn
som en ljudla¶s svartvit hallucination
var marken sedd uppifra?n bron
vi va¤nde oss mot kameran
och log...
som en ljudla¶s svartvit hallucination
var marken sedd uppifra?n bron
vi va¤nde oss mot kameran
och log...